...skånska betfälten...

Jackie och Inna har mycket glädje av varandra. Här är de ute på betfältet och busar. De älskar att rusa runt och sträcka ut sina långa ben och kroppar i vild jakt på varandra. Jag tror att Inna (ja, speciellt hon gillar kladd och vatten) tycker om att det är fuktigt bland betorna och hon har "lerstövletter" på sig när hon är klar med sina tok-fnatt.
Jag hoppas att bonden (grannen) inte tar illa upp att hundarna springer i hans betfält, men jag har noga kollat och vad jag kan se så förstörs ingen av grödorna och jag låter givetvis inte hundarna springa där när det är nysått eller späda plantor.
Jag kastas tillbaka i tidiga tonåren när jag känner lukten från den fuktiga jorden och betorna. Vi (ett gäng ungdomar från sommarstället) färdades bak i en folkabuss (en sådan utan säten bak) ut till betfälten och "lukade betor" i timmar. 10 kr/h tror jag vi fick. Det var drygt och morfars fält var stora och fulla av ogräs (kändes det som). Man gick rad upp och rad ner... Doften från betor, ogräs, jord och gummistövlar blandades med solsvedda ansikten och nackar, trötthet, skoskav och träningsvärk. Dock infann sig ett visst mått av tillfredsställelse när dagen var över och man kunde åka hem med en slant på fickan, trött och nöjd. =) Tack, morfar, för härliga minnen!